En renovering av en kyrka, det kanske mest kulturhistoriskt värdefulla byggnader vi har kräver en svår balansgång mellan att göra ”exakt likadant som det var innan” och att få till något som är genomförbart, inte livsfarligt, som håller länge och ekonomiskt försvarbart.
Man glömmer lätt att säkerhetsarbetet på arbetsplatserna såg lite annorlunda ut vid ett kyrkobygge för 100 år sedan mot idag. Det behöver inte utgöra ett hinder, men i många fall är det trots allt en fördyrande omständighet. Detta måste tas med i beräkningarna.
Vad är viktigast egentligen? Att vi inte ändrar något på kyrkans utseende, eller att kyrkans utseende håller länge framöver? Inte självklart, någonstans mittemellan kanske är korrekt. Avvägningen mellan att använda gamla metoder och material och att ta lärdom av de senaste 100 årens kunskap är en balansgång och man gör både och i så stor utsträckning som möjligt. Ibland går det inte och då är det tuffa avvägningar som ska motiveras och beslut ska fattas.
En annan stor aspekt att alltid ha med sig i processen kring en renovering av en kyrka som Högalidskyrkan är – Behöver verkligen allt bytas? Svaret är nästan alltid nej, men följdfrågorna desto svårare. Vad behöver bytas och inte? Det finns något härligt med att kunna bevara detaljer som är 100 år gamla, men om det riskerar att behöva bytas om 10 år? om 50 år? Och hur säkra kan vi vara på att livslängden är den vi tror?
Roslagens Plåtkonsult har varit inblandad i mängder av renoveringar av kyrkor. Vi har erfarenheten och kompetensen för att våga stå för våra beslut och motivera dem väl. Vi rekommenderar inte några avvägningar enligt ovan utan att förstå allvaret. Samtidigt måste man också komma framåt och våga ta beslut. Vi är några få samlade som spenderat dem senaste decennierna med att undersöka plåt i olika material vid olika åldrar och har en djup förståelse vad som händer över tid med våra tak och fasader.
